Energi och täthet

Energifördelar med lättbetong

Med lättbetong bygger man energiekonomiskt, med enkla ekonomiska konstruktioner som ger låga driftskostnader. Fördelarna sammanfattar sig i rubrikerna;

  • Lättbetongkonstruktionen är homogen, d.v.s. det finns inga svaga punkter och köldbryggor i konstruktionen.
  • Lättbetongbyggnader är enkla att utföra med mycket god lufttäthet, vilket innebär att energi sparas.
  • Värmekapacitet och värmetröghet ger färre uppvärmningstimmar genom lagring av processenergi och solenergi.
  • Inget eller ett mindre behov av kapacitet i klimatanläggningar och energi för kylning.
  • Lägre effektbehov på grund av långsamma temperatursvängningar inomhus ger lägre installationskostnader och säkringsavgifter.

 

Isolering och köldbryggor

Konstruktioner som byggs upp av isolering och reglar ger en ansamling av reglar i hörn och bjälklagskanter, runt fönster- och dörröppningar, vilket lokalt leder till stora energiförluster. Med lättbetong finns såväl isolering och bärande funktion representerade i materialet vilket innebär att egentliga köldbryggor saknas.

Isoleringen i en lättbetongbyggnad blir vad man beräknat. Inget slarv på byggplatsen påverkar den massiva konstruktionen och de goda värdena består år efter år.

 

Täthet

En byggnad bör vara så tät som möjligt, d.v.s. ha en god täthet mot luftläckning, för att vara energisnål. Många typer av byggnader har tryckprovats under åren för bedömning av ofrivillig ventilation, d.v.s. luftläckage. Vid mätningar i befintligt byggnadsbestånd har både nya och gamla byggnader av lättbetong visat sig lufttätare än byggnader av flerskiktskonstruktioner. Dessutom har lättbetongbyggnaderna visat sig mycket lätta att göra ännu tätare med enkla åtgärder.

Luftläckningen kan i industrilokaler stå för en stor del av energiförbrukningen och i många fall skulle det vara betydligt mer lönsamt att göra en tätare byggnad istället för en välisolerad. Med lättbetong får man förutsättningarna för en lufttät konstruktion på köpet och därtill en välisolerad byggnad.

 

Värmekapacitet

Färre timmar med övertemperatur – ger mindre energiåtgång för kylning. Som exempel kan ges den fördröjande och dämpande effekt lättbetong har på värmegenomgången genom ett tak. En temperaturtopp utomhus mitt på dagen påverkar klimatet inomhus maximalt först 8-11 timmar senare och då endast med några graders temperaturhöjning. Genom värmelagringen i lättbetongen återges processenergi och solenergi till inomhusluften först efter arbetstidens slut vilket innebär att energi för kylning minskar under dagtid. Under den kalla årstiden återges processenergi som lagrats i stommen till inomhusluften efter arbetstidens slut vilket innebär att energibehovet för uppvärmning minskar. Det aktiva djupet i en konstruktion, som medverkar i värmelagringen under ett dygn, är ca. 10 cm för lättbetong, vilket innebär att alla vägg-, tak- och bjälklagsytor medverkar fullt ut i värmelagringen. En lätt byggnad ställer om sig snabbt till omgivningen men fordrar fler timmar för såväl kylning som uppvärmning. Eftersom kylning kräver 3 gånger så mycket energi som uppvärmning inses att värmekapaciteten har en stor inverkan på energiförbrukningen.

 

Energibalansberäkning och luftläckage

När en energibalansberäkning görs ligger ofta mycket fokus på att U-värdet är så lågt som möjligt. Det är dock inte bara U-värdet som är viktigt, parametern luftläckage är minst lika viktig. I många energibalansberäkningsprogram kan man inte reglera luftläckaget utan det är satt till värdet 0,8 l/s m2 (gäller för regelväggar). Detta luftläckage är alldeles för högt vid beräkningar på lättbetongväggar.

Lättbetong som produkt är helt lufttät utan att man behöver putsa eller spackla ytorna. Det är alltid vid anslutningar som läckagen finns. Om hela stommen i huset (väggar och tak) byggs i lättbetong, bidrar detta sannolikt till ett mindre luftläckage.

På gjorda luftläckagemätningar i hus som är byggda med lättbetong ligger luftläckaget mellan 0,13 - 0,27 l/s m2. Detta medför ofta att det uträknade energianvändningsvärdet blir helt felaktigt och därför rekommenderar vi att talet 0,3 l/s m2 används när man gör en energibalansberäkning på ett hus som byggs i lättbetong. På gjord energibalansberäkning där läckagetalet ändrats från 0,8 l/s m2 till 0,3 l/s m2 sänker man den specifika energianvändningen med 20%.

 

Energiberäkningsprogram

Med hjälp av energiberäkningsprogrammet VIP-Energy kan man förutom att beräkna energiförbrukningen för en specifik byggnad, använda programmet för optimering eller i jämförande syfte för att studera effekterna i energiförbrukning av olika åtgärder, t.ex. var isoleringen ger bäst effekt, av olika materials värmekapacitet eller luftläckning.